Mitt rädda, lilla femtonåriga jag

 
Lilla du, jag vet att du är rädd.
Jag vet att du inte tycker om sjukhus.
Jag vet att du tycker att livet är orättvis.
Jag vet att du är förvirrad.
Mitt rädda, lilla femtonåriga jag - jag vet att du nyper dig i armarna för att vakna från vad som måste vara en mardröm. 
 
Men jag kan lova dig att allt kommer bli bra. 
 
Du är tunn, törstig och så, så, SÅ väldigt trött. Något är fel, men det var först nyss som du fick reda på vad. Typ 1 diabetes. Vad är det ens? Varför har det drabbat dig? Vad innebär det egentligen?
 
I sjukhussängen, omgiven av familj och vänner, med vita läkarrockar som kommer och går, kommer du inte kunna ta till dig all ny information. Du kommer inte orka. Du kommer inte VILJA. De första sprutsticken och blodsockertesterna kommer göra ont. Kolhydratsräkningen kommer göra att all mat känns främmande och farlig. 
 
Men du kommer VÄXA. Du får en rosa blodsockermätare som är coolare än alla dina kompisars mobiltelefoner - sammanlagt! Du kommer få massor av hjälp från sjuksköterskor, kuratorer, dietister och läkare. Du lär dig hur mycket som helst - och en dag inser du att du har blivit expert på ett område du knappt visste fanns. Helt plötsligt är du "tjejen med typ 1 diabetes" - på ett bra sätt. 
 
Och du kommer UTVECKLAS. Du blir STARK. Du lär dig att ta ansvar, vara strukturerad, bli vuxen. Du får nya vänner på diabetesläger - och på ett av dem träffar du dessutom killen som faktiskt är din framtida man..!
 
Du kommer hitta ett intresse. Med tiden hittar du en riktig hjärtefråga i att sprida kunskap i samhället, och blir föreläsare, bloggare och egenföretagare. Det ger dig mängder av möjligheter och erfarenheter som du tidigare knappt kunnat drömma om. 
 
Lilla du, jag vet att du är rädd. 
Men du kommer bli modigare.
Du kommer komma att gilla sjukhus. 
Livet kommer kännas mindre orättvist.
Du kommer känna dig mindre förvirrad - kanske än mer rotad än någonsin tidigare.
 
Mitt rädda, lilla femtonåriga jag - allt kommer bli bra. Jag lovar dig. Ta ett djupt andetag. Livet är inte över, långt ifrån. 
 
Undrar du hur jag kan veta allt det? Jag är du, elva år senare. Ett levande bevis på att du kommer ta dig igenom det här, upp ur sjukhussängen och ta dig an livet!
 

Blodsocker i skrivande stund: 7,9 mmol/liter.
2 kommentarer
Kort

Så UNDERBART inlägg du gjort ❤️ Så rädd jag varit sedan mitt barnbarn insjuknade i D1 julafton 2018 och lades in på IVA.... Som mormor har jag inte backat som barnvakt även om jag vakat nätterna igenom av rädsla för värden, hade ingen kunskap från tidigare om sjukdomen... Mitt 10-åriga barnbarn kan massor som du om sin sjukdom, vi räknar kolhydrater och ibland blir det så rätt 👍 och ibland så j.kla fel 😞... Men vi ger inte upp...Vi fortsätter räkna....

Svar: Det är inte lätt, men stor eloge till dig som inte har låtit dig stoppas av T1D:n! Du är med all säkerhet en stor trygghet för ditt barnbarn. Ta hand om er!
Diabetesia

Josefin

wow vad fin text/tanke!
Jag hoppas du haft en fantastisk jul.
Ville också berätta att du har inspirerat mig och min familj (jag har en lillebror med typ 1 diabetes) väldigt mycket med dina texter, tack för att du skriver om detta ämne!
Kram

Svar: Åh, tack snälla för dina ord! Ta hand om er!
Diabetesia