Att bestiga berg med typ 1-diabetes

Med mina tre kroniska sjukdomar och ett gäng skador trodde jag aldrig att jag skulle klara av något så extremt som att bestiga berg. Men för några dagar sedan stod jag högst upp i hela Sverige - längst upp på Kebnekaises snötäckta topp. Det var en mäktig känsla som sträckte sig långt förbi de oändliga vyerna - jag hade klarat av det. JAG. Alla mina tillstånd till trots. 
 
Jag skriver och talar ofta om hur en inte ska låta ens sjukdomar vara ett hinder i livet. Och nu känner jag att jag har bevisat det för min egen skull. I våras sprang jag Göteborgsvarvet och nu har jag klarat av Kebnekaise. Jag försöker alltid se mina tillstånd som en utmaning utöver utmaningen - och kan därmed känna mig dubbelt så stolt vid målsnöret! 
 
På Instagram och Facebook har jag lovat att dela med mig av erfarenheter och tips från min resa. Snart ska ett gäng i UngDiabetes ge sig iväg på samma resa - och kanske finns det fler knäppgökar som jag, som ger sig på det privat. Tillsammans är vi starkare, så självfallet ska jag punkta ned vad jag har lärt mig och kan föra vidare. Enjoy! 
 
Uppladdning
Jag var ärligt talat alldeles för dåligt påläst innan vi påbörjade vår resa - och tur var väl kanske det. Hade jag vetat vad som väntade finns en risk att jag hade bangat... Men ett tips är att kolla på kartor och GPS en tid innan avresa, för att kunna uppskatta längden av och planera vandringen i förväg.
 
Kolhydratladda 
Detta gäller både ryggsäcken och magen. Ät MYCKET dagarna innan vandringen, så att reserverna är ordentligt påfyllda! Packa druvsocker, choklad, nötter, sesamkakor, flytande socker och liknande lättillgängligt. Du kan komma att behöva stora mängder! Har du en tendens att sjunka i blodsocker, så kan du fylla en Camelbak med saft!
 
 
 
Utrustning
Underskatta inte värdet i bra utrustning! Riktiga kängor och gärna med högt "skaft". Det är väldigt stenigt och risken för stukade fötter är överhängande..! Gå in kängorna ordentligt innan avfärd - både på plan mark och i uppförs- och nedförsbacke! Annars kan oväntade och ovälkomna skavsår förstöra stor del av vandringen.
Ett par vandringsstavar är också att rekommendera - som hjälper dig att hålla balansen på vassa stenar, över bäckar och i snön.
 
AnnaPS-linne är en jättebra grej för att hålla insulinpump/pennor/handenheter nära kroppen och tillgängligt. Dessa hittar du HÄR.
 
Och glöm inte regnbyxor! Även om det inte ser ut att bli blåsigt eller regnigt, så är byxorna ett hett tips för att kunna "åka pulka" ner från toppen! 
 
Temperatur
Detta är såklart helt beroende av hur vädret ser ut dagen då ni ska försöka nå toppen, men det kan växla snabbt. Första timmarna kan det räcka gott med underställströja eller T-shirt, men om ni kommer in i ett moln sjunker temperaturen snabbt. Vandringen är tuff nog utan att frysa!
 
Använder du en manuell blodsockermätare är det bra att tänka på att det kan vara minusgrader på toppen. Håll den varm!
 
Och tänk på solen. Om solen skiner när ni är på toppen kommer du få en supersnygg solbränna (tro mig...) om du inte smörjer in dig med solfaktor. Glöm inte!
 
Ta pauser
Detta var något min pappa tidigt yrkade på för att vi skulle orka hela vägen upp. För oss tog det 13-14 timmar upp och ner, med utgångspunkt vid fjällstationen. Det är en REJÄLT lång dag! Pauserna kan kännas onödiga i början, men de lönar sig mot slutet. Om blodsockret sjunker, så proppa dig full av kolhydrater och sitt ner en stund. Njut av den vackra utsikten. De första två-tre timmarna lyckades jag inte få upp blodsockret över 5 mmol/liter. Jag åt och åt och åt, men vilade inte tillräckligt. Så fort jag tog en lite längre paus, stack det däremot äntligen uppåt.

 
Underskatta inte nervägen 
"Försten upp" och dylikt är roligt, och visst är det toppen man siktar på. Såklart. Men det är lika långt tillbaka som det var dit - glöm inte bort det. Jag som har ett dåligt knä fullkomligen grät av smärta på vägen ner. Det är oerhört branta bergsväggar med tidvis väldigt svår terräng. Se till att spara energi och koncentration till hemresan, helt enkelt!
 
Räkna inte med mobiltäckning
Varken på fjällstationen eller uppåt toppen ska du räkna med att kunna kommunicera via mobilen - om du inte har Telia som operatör det vill säga. Deras nät verkar, enligt familjens utvärdering, vara det enda som fungerar där.
 
Vatten
Glöm inte bort att dricka! Bär med er ett par vattenflaskor, dessa går att fylla på i fjällbäckarna längs vägen, fram till sista stigningen. Och vad är egentligen godare än friskt fjällvatten?
 
Ha roligt, och njut!
Sällan kommer du befinna dig i en lika vacker omgivning med lika storslagna utsikter. Njut av det, och se till att ha roligt längs vägen! 
 
_______________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 4,4 mmol/liter.
1 kommentar