Don’t say ’Why me?’ – say ’Try me!’

Jag vet att det är svårt. Så väldigt svårt. Att alltid vara positiv, alltid kämpa, aldrig ge sig. Det ÄR svårt. Jag orkar inte alltid – många gånger blir livets orättvisor för många och för överväldigande. Då har jag en dålig dag, och så måste
det få vara.
Att vara lite nere eller deppig, eller uppgiven, betyder inte att du har förlorat. Det är bara lite träningsvärk efter allt kämpande, och du behöver någon dags vila för att komma tillbaka till formen. För att orka gå i mål.
När min diabetes trycker ner mig till fotknölarna, så försöker jag tänka på citatet:
"When life puts you in tough situations, don’t say ’Why me?’ – say ’Try me!’.
För jag tror starkt på att du utsätts för utmaningar och svårigheter enbart för att du är stark nog – och kommer växa dig ÄNNU starkare av att ta dig igenom dem.
Så nästa gång ett stick i fingret eller magen, en knepig kolhydratkvot, eller känning gör att livet känns jobbigt, fråga dig själv:
"Vad har min diabetes gett mig? På vilka sätt har den gjort mig starkare?"
Kanske är du mer envis? Mindre blodrädd? Mer strukturerad? Har fler vuxenpoäng? Eller tar bara vara på livet en liten gnutta mer?
För jag lovar dig, du är en starkare version av dig själv. Du klarar det. Ju högre berg, desto starkare ben får du. Och – träningsvärk är inte farligt.
_______________________________
Blodsocker i skrivande stund: 8,3 mmol/liter.
Så bra skrivet! Ett tänk man kan använda även i andra situationer.