10 saker ni inte visste om mig

1. Jag kommer ifrån den lilla staden Växjö i Småland, men har ingen småländsk dialekt. Jag är lite av en dialektkameleont, anpassar mig ganska snabbt efter omgivningen.. På gott och ont.
 
2. Jag har två par glasögon, men inget särskilt gravt synfel. Jag klarar mig bra utan glasögonen några dagar i rad, men får efter ett tag ont i huvudet.
 
3. Jag har aldrig tyckt om kaffe, men har på sista tiden tvingat mig att försöka (little by little), för att ersätta energidryck med under trötta dagar. 
 
4. Jag äääääälskar att köra bil. Gärna långa resor, med en roadtripkompis, en påse lösgodis och lite sing-along-musik. 
 
5. Min lägenhet är alltid välstädad. Inte alltid kliniskt ren, men allt ligger där det ska. Sängen bäddad, disken diskad, allt undanplockat. En stökig lägenhet stressar mig!
 
6. Jag är totalkass på att byta lancett i stickmojängen (vad heter det ens?) när jag testar mitt blodsocker. I värsta fall dröjer det två-tre veckor innan jag byter. Ingen bra förebild på det planet alltså, men det är något jag lätt glömmer. 
 
7. En del samlar på skor, andra på väskor, och några på vinflaskor. Jag samlar på nagellack. Det är mitt guilty pleasure alla dagar i veckan..
 
8. Jag älskar det skrivna ordet och skriver mycket (i olika sammanhang) varje dag. Men något annat jag alltid har tyckt om är att rita och måla. Det har jag gjort sedan jag var liten, men nu räcker inte tiden riktigt till. 
 
9. Jag har två bröder, en äldre och en yngre. De är de två viktigaste personerna i mitt liv, och även om vi inte ses särskilt ofta (alla bor på olika ställen) så kan vi alltid luta oss mot varandra.
 
10. Jag läser allt ni skriver till mig. Verkligen ALLT. Lovar. Mail, PM's, DM's, kommentarer, inlägg.. Ibland hinner jag inte med att svara, även om jag alltid försöker, men det ni skriver går aldrig osett! 
 
Nu känner ni mig liiiiite bättre :-) 
 
Förresten! Glöm inte bort att läsa mitt bidrag till kampanjen #enbildfördiabetes, HÄR
 
____________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 6,4 mmol/liter.
6 kommentarer
Lina - en förvirrad filmnörd

Jag var med skitdålig på att byta lancett i "stickmojängen" (vet inte heller vad den heter), men sen fick jag min sensor så nålarna är ett minne blott. Dock är jag sämst på att byta sprutnålar och gör det först när jag inte längre kan tycka nålen genom huden, eller när den blivit igentäppt =) Och det handlar inte om att jag glömmer utan snarare att jag inte orkar.

lillemmish - MODE

Bra inlägg =)

ha en fin dag
kram kramis

lars

Tack Sofia för att du delar med dig och informerar om en ganska dold sjukdom. Jag hade ett inlägg i min blogg för ett tag sedan. jag tycker att Diabetes typ 1 måste vi uppmärksamma och få mer pengar till forskning. Jag har efterlyst kampanjer och information i TV. Igår blev jag så glatt överraskad att Peter Jidhe ska visa och informera i programmet " Leva utan att dö" Visas i TV3 Den 9 November. Diabetesgalan med insamling också i TV 3 14 November
Din lista. Kaffe älskar jag godis älskar jag men undviker Kolhydrater socker undviker jag så gott det går. Är inte så noga med städningen, Har syster och bror. Vi bor i samma hus, men inte i samma lägenheter. jag gillar inte att köra bil, tar tåg och buss när det så passar. jag gillar inte att måla, men läsa böcker och se på tv serier. Samlar inte på nåt, hehe OK vi är ganska olika men vad f-n gör det jag gillar din blogg
Lycka till Sofia

Elin

Tror vi är många som känner igen sig i det där med att byta lancett.... Jag byter kanske 1ggn/dag eller om det inte sticker hål på huden längre, hehe! (obs, har inte sensor!)

Jeaneth

Undrar om det kommer ngt botemedel ngn gång? Haft diabetes typ 1 i 48 år, men kan säga att det är stor skillnad nu mot förr, men fortfarande ingen bot. Mvh

Therese

Hej Sofia! Jag har följt dig ett tag nu och gillar verkligen din blogg och instagram. Jag tycker det är suveränt att du uppmärksammar diabetes typ 1 eftersom jag själv är diabetiker. Grejen är den att jag är typ 2 diabetiker men är även insulinbehandlad. I flera situationer blir jag dömd för att jag är typ 2:a och får hela tiden höra "jaha men typ 1 är väl den man får som barn och typ 2 orsakar man själv?" Hur skulle jag kunna orsaka att min bukspottkörtel inte fungerar? Skulle va kul om en offentlig person som dig skulle uppmärksamma typ 2 också och försöka bemöta alla fördomar. Varje dag får jag höra att min diabetes inte är lika jobbig, krävande eller tuff som för en typ 1:a. Jag försöker förklara för alla hur det fungerar oavsett som typ 1 eller typ 2 men jag blir oftast bara så ledsen och trött att jag inte orkar.

Svar: Hej Therese! Vad roligt att du läser och följer! Jag förstår dig, och tyvärr råder det ju mycket okunskap och fördomar kring bägge sjukdomarna - och även andra former av diabetes. Tyvärr kan jag inte lyfta andra sjukdomar än de jag själv lider av, då hade detta arbetet blivit alldeles för omfattande. Till och med på mitt egna plan har jag begränsat mig - jag har två kroniska sjukdomar till, utöver diabetesen, men väljer att fokusera på typ 1. Ett tips kan vara att peppa någon typ 2-profil att ta större plats i rampljuset - vi måste alla göra något litet, ingen orkar göra allt! Ta hand om dig! Mvh, Sofia
Diabetesia